Junior framkallade applådstorm

Maj Lind-tävlingens minsting, Roope Gröndahl, framkallade en väldig applådstorm efter att han avslutat sitt program i kväll. De flesta var förstås så innerligt imponerade över att en 17-åring kan spela så bra och så moget. Det mesta var stiligt hos Gröndahl, även om hans program som helhet var på tyngre sidan.

Det är föga förvånande att unga män med stark uttrycksvilja – sådana som Gröndahl (f. 1989) och Tuomas Kyyhkynen (f. 1987) – väljer Sofia Gubaidulinas massiva horror-laddade Chaconne på sitt program. Dock krävs det en hel del för att stycket inte skall bli tungrott. Att Wolfgang Amadeus Gröndahl har rejäla chanser till en framtida karriär (om han så bara själv vill) står nu klart.

Också ryskan Sofya Gulyak (f. 1979) hade valt att spela Gubaidulinas Chaconne, nu i en helt annorlunda tolkning än de finska herrarnas. Intressant nog, höll den mjuka nyansen i sig stycket ut hos henne, också i virrvarret kring fiss-tonerna och den eufori/hypnos som de framkallar. Spelar det någon roll att det är en ryska som spelar Gubaidulina? Tja, jag tror inte det. Men å andra sidan har det ju alltid funnits människor som av nån anledning tyckt att finnar spelar bättre Sibelius än andra, så kanske det kan ha nån betydelse. En rejäl dos utländska Sibelius-tolkningar lär det bli i andra omgången, där ett Sibeliusprogram på minst fem minuter är obligatoriskt.

Syd-koreanskan Yoonjung Han (f. 1985) spelade snyggt och virtuost, till och med mera omsorgsfullt än de flesta andra. I hennes fall väntar jag dock ännu på en personlig frigörelse från ”tvånget att spela rätt”. Då tror jag hon kan lita ännu mera på musikens egen gång och bli ännu bättre.

Kvällen inleddes av en sofistikerad pianist, finländska Sonja Fräki (f. 1977). Om en liten geopolitisk jämförelse tillåts, kallar jag henne gärna för en ”supermakt”, som visade att hon hade massor av resurser i sin arsenal. Trots det behövde hon bara använda en liten del för att inge stor respekt. Jag menar att hon hade nyanser i det oändliga! Detta gällde speciellt i hennes temperamentsfulla tolkning av Beethovens E-dursonat opus 109.

Sista finländska bidraget av Riikka Koivula återstår i morgon. Då spelar också Emil G. Jensen som blev bekant för många Hbl-läsare när tävlingen inleddes.

Foto: Heikki Tuuli