Var hittar de alla sina stycken?
Även om jag själv är mest spänd inför andra omgången är också den första omgången intressant att följa med. Upplägget är lyckat, för det mäter pianisternas styrka både tekniskt och programmässigt. Speciellt Chopin är avslöjande – det är också den enda obligatoriska tonsättaren tillsammans med Bach. När de gäller de klassiska tonsättarna har de tävlande valt Haydn, Mozart, Clementi, Schubert eller Beethoven (som varit överlägsen favorit). Men varför har så få valt Hummel eller Dussek? Beror det på lättja eller är pianisterna rädda för mindre känd musik. Eller kanske somliga tycker att Mozart eller Beethoven helt enkelt är SÅÅ mycket bättre kompositörer? Kanontänkadet sitter i.
I genren av moderna verk (tonsatta efter 1960) finns de mest exotiska kompositörerna. Jag hoppas detta inte bara är en tävling i vem som spelar bäst, utan också i vem som bygger det snyggaste programmet. Vissa stycken passar helt enkelt bättre för somliga än andra. Kinesen Xiaofeng Wu (f. 1978) som spelade som sista under morgonpasset hade hittat ett förträffligt paket med små interludier av Rueda. De passade honom bra. Motsatsen blev tyskan Gesa Lücker (f. 1976), som spelade under fredagskvällen. Hon hade hittat någon släktings (A. Lücker) komposition Denn Du bist bei mir. Det verket tillfredsställde inte mitt öra ett dugg och kvalade för vad som får kallas musik med darr på ribban. Såna stycken stöter man på här.
Även om jag själv är mest spänd inför andra omgången är också den första omgången intressant att följa med. Upplägget är lyckat, för det mäter pianisternas styrka både tekniskt och programmässigt. Speciellt Chopin är avslöjande – det är också den enda obligatoriska tonsättaren tillsammans med Bach. När de gäller de klassiska tonsättarna har de tävlande valt Haydn, Mozart, Clementi, Schubert eller Beethoven (som varit överlägsen favorit). Men varför har så få valt Hummel eller Dussek? Beror det på lättja eller är pianisterna rädda för mindre känd musik. Eller kanske somliga tycker att Mozart eller Beethoven helt enkelt är SÅÅ mycket bättre kompositörer? Kanontänkadet sitter i.
I genren av moderna verk (tonsatta efter 1960) finns de mest exotiska kompositörerna. Jag hoppas detta inte bara är en tävling i vem som spelar bäst, utan också i vem som bygger det snyggaste programmet. Vissa stycken passar helt enkelt bättre för somliga än andra. Kinesen Xiaofeng Wu (f. 1978) som spelade som sista under morgonpasset hade hittat ett förträffligt paket med små interludier av Rueda. De passade honom bra. Motsatsen blev tyskan Gesa Lücker (f. 1976), som spelade under fredagskvällen. Hon hade hittat någon släktings (A. Lücker) komposition Denn Du bist bei mir. Det verket tillfredsställde inte mitt öra ett dugg och kvalade för vad som får kallas musik med darr på ribban. Såna stycken stöter man på här.
0 Kommentarer:
Skicka en kommentar
<< Hem